Foto av korsett Foto av korsett

Korsetter. Foto: Mats Landin © Nordiska museet


Snörlivet försvann runt början av 1800-talet då empire-modet slog igenom. Midjan gjorde sedan comeback med hjälp av korsetten.

Korsetten skiljer sig från snörlivet genom att den formade en större del av kroppen: bysten pressades upp, midjan snördes smal, och höfterna rundades. Under andra hälften av 1800-talet och några år in på 1900-talet användes korsetten för att forma den då moderna timglasfiguren. Tack vare billigare tillverkningsmetoder kunde alltfler kvinnor bära korsett. Att ha på sig korsett handlade inte bara om mode, utan om moral. Den som inte bar en korsett ansågs lössläppt.

Korsetten påverkade kvinnokroppen på negativa sätt, och stötte på motstånd både från läkare men också från den framväxande kvinnorörelsen. Ett mer kroppsvänligt alternativ till korsetten togs fram, reformlivet, men det slog aldrig igenom i någon större skala.

Så småningom blev modet lösare, och korsetten slopades. Men den fortsatte att göra comeback. Christian Dior lanserade The New Look år 1947, med markerad midja och upplyft byst. Jean Paul Gaultier gjorde Madonnas berömda korsett med strut-bh runt 1990 och under 2000-talet har korsetten fått ännu ett uppsving till exempel genom filmen Moulin Rouge.